Helgen..

I fredags var jag hemma hos Therese på middag. Det var Hassan som lagat maten och fy farao vad gott det var. Vi käkade lax och potatis med sås, och till efterrätt blev det blåbärspaj men viniljsås, MUMS! ( : Efter maten kollade vi lite på " Let´s Dance" och sedan gick vi upp på tessans rum för att göra oss lite i ordning. Vi tod ett varsit glas vin och gjorde oss långsamt i ordning. Ett  glas vin till och en öl senare sprang vi ner till bussen som gick 00.09 mot kyrkbyn. Vi skulle träffa Sandra men vi vet inte vart hon tog vägen, så det blev att vi hamnade hos Johan. Det vart ju en ganska så rolig kväll även fast det vart ganska spontant, men vi gillart!

Igår var jag Therese, Amanda och Persson och såg "Snabba Cash" på bio. Den var faktiskt helt okej, men jag gillar inte slutet för man får typ komma på sin egna teori om vad som händer sen. Lite jobbigt. Efter bion åkte jag och Amanda med hem till Persson för att hälsa på Zlatan Sofies nya kattunge, as söt! Sen åkte vi direkt och kollade på Eriks hockey match. Sen slappade jag bara, somnade på soffan och vaknade i morse vid typ sju och stängde av tvn och gick och la mig i sängen.
Idag har jag också bara slappat, inte gjort någonting alls mer en att ligga framför tvn, haha! Eller jo jag har kollat in spel schemat inför cupen nästa helg och kollat lite på bilder på träningsanläggningn i Holland som vi ska till i mars. Nu ska jag fortsätta att kolla på Wallander, sen ska jag duscha.





Hit ska vi på träningsläger, inte så bra bild kanske men det                                                      
var den ända bra som fanns. ( :

Finns inga ord..

Den 18/1 tändes det många ljus för Linus och hans familj. Det som hände var/är fruktansvärt och väldigt orättvist. Jag var i skolan när jag fick höra vad som hänt, det var mamma som ringde gråtandes och talade om det. Mina ögon fylldes med tårar och jag brast i gråt. Det ända jag kunde tänka på var hans familj. Om jag mår så här dåligt, hur mår dom då?! Det finns inga ord som kan beskriva hur ledsen jag är för er skull.. Men ni är en stark familj, och det vet ni!

Efter en tuff dag kom jag hem och skulle börja skriva på mitt engelska tal som jag skulle ha på onsdag. Jag var helt blank i huvudet, det ända jag kunde tänka på var familjen W. Jag försökte ändå komma på något att skriva om men var fortfarande helt blank. Tillslut gav jag upp och började bara att skriva, utan att ens tänka.
Det blev onsdag och första lektionen var engelska. Jag förberde mig på mitt tal och gick in i klassrummet med en fruktansvärd magkramp. Som tur var så skulle vi bara ha talet för läraren, annars hade jag aldrig klarat det.
Jag började i alla fall att förklara vad talet skulle handla om och då kunde jag inte hålla tårarna tillbaka längre. Efter ett tag kännde jag mig redo, tog några djupa andetag och började:

" It´s scary how fast a life can be taken. You may not think of it very often until you are in that position when someone you love or know doesn´t exist anymore. You just whant to lay down, close your eyes and cry and hope you soon will wake up from the nightmare, but you won´t. You wake up and realize that it´s for real. And you will do anything just to make everything right, like it used to be. But it will never be the same, there will always be something thats missing and just another empty space to breath in. The only part that´s left will be the soul who is watching over us.
Nothing will ever be the same and you might think " how could this happen to me " and " how could i ever survive this ." The first days, weeks and years is going to be the hardest ones but i promise you, you will survive it. Maby not today, next week or next year but someday when you feel ready then you will be able to take the next step. But it will take you some time to get you there. And remember, the things who don´t kill you only make you stronger."

När jag var klar fick jag väldigt mycket beröm, hon sa även att jag skulle överväga att ge det till familjen.. men jag vet inte vad dom skulle tycka/tänka om det.


Vila i frid Linus! ♥





RSS 2.0